Paus

Varför bloggar jag? Äh jag vet inte. Varför ställer jag frågor till mig själv? Äh det är effektfullt, eller så är det ingen annan som frågar så jag måste. Typiskt sånt som folk i min omgivning skulle reta sig envist på och fnysa åt. 

Jag har hittills inte skrivit för att dela och sprida. Jag blir såklart glad om nån har nytta eller glädje av det jag skriver, men samtidigt är det ju jävligt bekvämt att inte behöva bry sig om nån annan (no offense). 

Jag skriver för att få ut det där konstiga som händer i huvudet vid en stor förändring i livet. I mitt fall jaget i en graviditet, förlossning, föräldraskapet och den nya kroppen. Det är inget ältande men mer ett vaccum där jag tappat mitt vanliga sociala sammanhang och det jag värderat tidigare. Jag har tappat kontrollen över det som är jag och behöver hitta nåt nytt. Därför skriver jag om djupa och odjupa saker, för att det finns där. Bloggen är min och jag kan göra vad jag vill med den. 

Jag hoppas att den som läser inte blir provocerad över vardagligheten och det meningslösa i det jag skriver. Att jag borde göra nåt bättre med min tid. Då önskar jag att du läser nåt annat. Texter kommer i olika former så slösa inte _din_ tid med att bli irriterad på sånt. Mitt liv är inte ballt och gulligt som i Sandra Beijers eller Elsa Billgrens proffsbloggar. Det är vardagligt. 

Annonser

Prokrastinera mera?

prokrastinering
En meme lånad från internet.

Från mitt älskade Wikipedia:
Prokrastinering (av latin procrastinare, av prefixet pro-, ‘framåt’, och crastinus, ‘till morgondagen’, av cras, ‘i morgon’)[1] eller uppskjutarbeteende innebär inom kognitiv beteendeterapi (KBT) vanemässig och kontraproduktiv senareläggning, förhalning eller undvikande av planerade handlingar, beslut och arbetsuppgifter, trots vetskap om att det kan leda till negativa konsekvenser.

prokrastinering
En meme lånad från internet.

Detta är det jag ägnar mig åt just nu. Allt som bara drabbar mig skjuts på framtiden. Det är tillåme så att jag glömmer grejer om jag inte skriver det i kalendern. Ett exempel på det är ett samtal till BB Stockkholm. Det är bra att ha med sig ett gäng grejer på resa när man är gravid. En massa grejer faktiskt, som om det inte vore nog
för oss gravida att tänka på. Här vill jag slänga in argument för suventioner och skattelättnader, tar det en annan gång.

En sån grej jag måste fråga om är medel mot svamp i underlivet (javisst!) pga det är tydligen inte ok att köra med vilken som helst. Gravid + varmt klimat =  trivsel för svampen. Känns som en onödig grej att strunta i, händer det så kan det ju bli jäkligt obekvämt. Men jag får det inte gjort bara. Jag tror jag behöver hjälp. Min sambo försökte köpa men han fick så många frågor om hur jag haft det med svamp tidigare som han inte kunde svara på. Han fick iaf med sig amningsinläggen jag också måste ha. 

prokrastinering
En meme lånad från internet.

Andra saker jag väntat för länge med är att fakturera (så jäkla dumt), ringa HM för att kolla varför jag inte får några aviseringar om paket som ligger och väntar på Hemköp, boka av en hotellnatt på Mallis, barnanpassning av badrummet, läsa motioner inför tisdagens BRF-stämma och boka fika med en bekant. Och blogga på min jobblogg Prodblog.se.

Hjärnan och kroppen börjar gå på lågvarv pga stundande semester och föräldraledighet. Kan jag skylla på det?

Bloggbekräftelse

Berättade för sambon om den här nygamla bloggen. Tydligen så känner jag ett ohyggligt behov av bekräftelse i samband med denna relansering. 

Jag beskrev behovet av en ingentingblogg och frågade om det nu betyder att jag livsstilsbloggar. Det är nåt jag har svårt att identifiera mig med, vet inte varför.  Han sa nej och förklarade att jag Seinfeld-bloggar. Jag tackar och tar emot den mansplainingen då den är till min fördel. 

Nästa steg i denna rafflande historia om hur jag började blogga på en gammal blogg igen: blir jag peppad på detta för att jag snart ska bli mamma? Då kanske det går bättre än vad det gjort tidigare, ska tydligen vara en booster enligt Josefin Knave och Better Bloggers pod Bloggbusiness

Fan, det var ju 4,5 år sen sist

Jag hade en gång en blogg som hette Snaggletoof. Jag startade den för ca 10 år sen och den handlade om typ ingenting. Sedan dess har jag haft flera andra bloggar: en musikblogg, en jobblogg och en matblogg bland annat. Men den senaste tiden så har jag tänkt mer och mer på att skriva mindre nischat.

Och nu är det nog dags. Ungefär 4,5 år sen senaste inlägget på orginalbloggen Snaggletoof så dammar jag av den gamla ingentingbloggen och testar igen. Bloggens adress  är lite uppdaterat pga nån annan har tagit Snaggeltoof.wordpress.com (damn it!), men låt gå tills vidare. Ambitionerna är låga men skrivandet är liksom där och varför inte testa. Kan ju va kul. Kanske till och med för någon annan än bara mig själv.