Min önskelista

Jag kan inte skriva önskelistor. Jag tycker att det är svårt. Vad händer om man vill ge nåt som inte står med? Eller om man inte vill ge nåt av det som faktiskt står med? Man måste ju ge!

Jag tycker om att fixa presenter och det är inte lika roligt att ge sånt som nån bett om att få. Barn undantaget. Där räknas ingen tanke, där räknas bara 100% rätt pryl.

Böcker däremot, DET är svårt. En bok måste man ju få feeling för, annars bara står den ju i hyllan och det finns inget tråkigare än en oläst bok.

Därför skriver jag nu en önskelista, för att kunna fylla den med saker att läsa.

Så! Inge’ svårt! Jag behöver inget annat än nåt att läsa, nåt att äta och nåt att dricka. Easy 2 please om man säger så.

Annonser

Tillbaka på SÖS med känsloös

Igår var det dags för samtal efter förlossningen hos Specialistmödravården på SÖS. Min förlossning slutade med akut kejsarsnitt efter igångsättning och 1 dygns kämpande. Samtalet gick snabbt pga jag inte upplevt det som nåt jobbigt att hantera i efterhand. Kände mig så trygg med personalen och borta i huvudet (pga ingen sömn eller mat under dygnet) att jag inte kunde göra mer. Jag ställde några frågor om egreppen i journalen och sen var jag nöjd. Kände nästan en sorts obekväm tystnad, det gör jag aldrig annars så att jag pladdrade på lite för säkerhets skull.  

Det som däremot var givande och känslomässigt var att vara tillbaka. Det var så fint att vara i miljön, se fönstret i förlossningsrummet och gå in genom förlossningsentrén igen. Alla dessa fina nya familjemedlemmar och föräldrar knäckte mig nästan.

I backen upp till sjukhuset lyste solen och nån hade dekorerat gångvägen med tygblommor.

Korridor mellan förlossningen och Pressbyrån. Här vankade vi fram i väntan på att igångttningen skulle sätta igång. 

Fönstret direkt till vänster om armaturen var vårt. Tittde ut genom så så ofta jag kunde under förlossningen. Såg dagsljus, natten och folk som kom och gick. 

Entrén! En mäktig känsla att få gå in här igen. 

Det enda jag ifrågasatt såhär efteråt var hur de hanterat förlossningsbrevet. Jag förutsatte att det lämbades över från förlossningen till BB när vi flyttades, men tror att det kan ha missats. Det enda jag nämnde som en oro var amningen och det var det enda som hanterades mindre bra av ett par barnmorskor. Konsekvensen av det blev att jag kände mig utsatt, blev ledsen och inte sov på en hel natt.

Min upplevelse av SÖS var väldigt bra, min sambo säger samma sak. Det var ostressat och tryggt för oss och jag väljer gärna det vid en eventuell nästa förlossning. 

Jag älskar att fylla år!

Jag fyllde år i fredags. Födelsedagen, jag älskar den! Jag gillar inte att stå i centrum, tycker att det är jobbigt att hantera när nån sjunger för mig å så. Men mina födelsedagar innehåller ganska lite sånt. Får en och annan sång men jag får ännu mer närhet och häng med mina viktigaste. 

Har önskat mig en sak i år och det fick jag. Mössa av Acne Studios, kolla vilken dröm! Sen firade jag och bebis med en cola light och Arkiv X i soffan en stund.

Därefter blev jag hämtad av en bästis som heter Kalle. Han lastade in mig i en taxi och vi åkte ut till Oaxen på lunch. LYXEN! Jag blev helt paff. Och satan va gott det var. Jag fick en ”Veckans värsting” vilket innebar en friterad kolja med dansk remoulad, kålrabbi och färskpotatis – se bild nedan. Det smakade som en dröm! Men bäst av allt var att jag fick hänga med en bästis mitt på dagen i 3 timmar på en fredag, det var den bästa delen av presenten.

Fördrink och meny på Oaxen Slip
Menyn, bästisen och fördrinken på Oaxen Slip.

Sen fick jag skjuts hem och sov gott på soffan i 3 timmar.

På kvällen kom mamma och svärmor på middag som sambo fixade från Hötorgshallen. Vi ville hänga istället för att laga mat så det fick bli tomatsallad med fetaost/mozzarella (kunde inte välja ost så jag fick båda) och olivolja + salt från Mallis, laxpudding från Melanders och chokladmoussetårta från Vete-Katten. En perfekt födelsedagsmiddag. Ja, eller det hade suttit bra med ett glas vin till, men bebis trivs så bra där inne i magen att det får vänta ett tag till. 

När mammorna dragit hem var jag vaken längre än jag varit på flera månader. Kom på att det inte bara var min födelsedag utan även sista fredagkvällen utan barn. Det var en känsla värd att känna en stund.