Mat till E

Jag har slutat amma! Det känns…speciellt. Det är skönt men jag saknar de stunderna då amningen var mysig. Och så minns jag bitandet, läckandet och alla som störde sig på offentligt ammande. A du fattar. 

Jag bestämde mig redan tidigt för att jag skulle börja sluta när E blev 6 månader. Det blev också så att jag inte räckte till + att det var väldigt tungt för ryggen att bära omkring på mina bröst. Så det blev bra liksom. Men att sluta amma är ingen lek, och om mitt svar på frågan ”men hur gjorde ni då?” målar upp det som en dans så är det inget annat än en försköning. Det var ett tag sen bara. 

”Men hur gjorde ni då!”

Jo. Sooo. Vi började med att byta ut byta ut ett par mål på dagen till ersättning på flaska. Ungefär samtidigt som detta började vi testa att ge E napp igen och DET FUNKADE! Vi vann över tummen!

Sen bytte vi ut varannat mål, och sista målet innan läggning blev gröt istället för amning. Det här var svårt. E gillade verkligen att ammas till sömns tålamodet testades, allas tålamod. Fan va lätt det var att bara ge efter och amma lite ändå, speciellt när jag va den enda som nattade vid den här tiden. Tröttman är en tuff och ovärdig motståndare. 

Efter ett par veckor så ammade jag inte alls på dagarna, alltså ungefär kl 7-19. Just det kändes inte så svårt, men att få bort nattamningen kändes helt omöjligt. Men vid det här laget sov jag ingenting pga E ville ligga nära mig och amma då och då hela nätterna, inget annat funkade och det kändes inte hållbart. 

Så när påsken kom bestämde vi oss för att jag skulle sova på soffan 2 nätter och att E skulle sova med sin pappa och lära sig ta flaskan. Jag va skitnervös, sov ingenting de nätterna, men det gick sjukt bra. Under omständigheterna helt smärtfritt. Typiskt. 

Sista gången jag ammade var på påskdagen när vi var hemma hos min mamma på middag. Då tryckte det på och jag behövde amma för min skull. Tänker i efterhand att det skulle va fint då att veta att det var sista gången, samtidigt som det säkert var lika bra att jag inte visste det för då hade jag säkert gråtit mig igenom det. 

E får fortfarande mest gröt och en del ersättning. Ibland får han köpelasagne, ibland får han hemlagat potatismos eller liknande. Till mellis äter vi olika men smoothie, avokado, frukt, majskrok eller min mat som oftast. Han sover i säng hela nätterna, med några få undantag. Han går och lägger sig ca kl 19, äter vid 23.30 och 5, och sen vill han gå upp ca 6.15. Det spelar ingen roll vem av oss som nattar eller matar. Jag känner ändå att vi lyckats med det vi gjort hittills. Phew. Ingen jinx nu då. 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s