Februarifoton: 28. Snart är det vår!


Snart är det vår! Jag längtar till en föräldraledighet med lite enklare väderförhållanden. Jag längtar till att slippa overall, tossar, mössor och åkpåse. Fram till dess så kommer jag gå på babybio varje tisdag. Sen får vi se vad som händer.

Hänger på Onekligens februarigrej och postar ett foto om dan hela februari.

Februarifoton: 27. Nåt flott 

Jag älskar hotell, därför kan jag inte välja nåt annat på detta ämne. Här är några av de bästa och flottaste jag bott på:

Volkshotel i Amsterdam. Ett typiskt livsstilsboutiquehotell där allt är snyggt. 


25hours Hotel Bikini i Berlin. Detta är nog mitt bästa hotell alla kategorier. Har bott i olika rum, smått som stort, och det känns lika bra oavsett. 

Det enda verkligt jobbiga med hotellet är det intilligande Berlin Zoo. Det är utsikten för rummen på den sidan av hotellet och det är oerhört plågsamt att se djuren i burarna. Fågellivet är fritt och fantastiskt, men resten är verkligen skräp. 

Schloss Leopoldskron i Salzburg. Här är själva boendet tråkigt, men man äter frukost på själva slottet. Och det är inte vilket slott som helst. Känner du igen utsikten?

Hotel Maria Christina i San Sebastian. Sägs ha varit Coco Chanels favorithotell. Nog sagt ❤

The Standard High Line i New York. Min 30 årspresent till mig själv. Älskar att jag bodde här. Älskar frukosten jag fick på sängen och roomservicen på fyllan. 

Flott va? 💋

Hänger på Onekligens februarigrej och postar ett foto om dan hela februari.

Löpning – check!

Idag var jag ute och sprang. Eller ja, vad man nu kan kalla min lilla gå-och-spring-runda. Men jag gav mig ute med min app och min superreflexjacka och sprang lite för första gången sen graviditeten, alltså ungefär när Eldkvarn brann. 

Det var svinhalt och mörkt, inte perfekt, men nu har jag längtat för länge för att kunna vänta mer. Jag har ägnat så många drömmar åt detta och nu kändes det äntligen tillräckligt bra för ett test. Nu längtar jag till att få vara stark igen. Kämpa Thea!

Februarifoton: 26. Nåt blått

Mina sängkläder jag sover i just nu är gråblåa. De är från HM och kostar 199 kr. Men strunt i det!

För den stora frågan är hur jag ska klara mig utan mina februarimornar. Idag gick jag upp 9.15 (!) efter 2 timmars skönsömn ensam i dubbelsängen. På tisdag är sista dagen då vi är 2 hemma pga min sjukskrivning och då är de tidiga mornarna åter. 

Först vill jag klargöra att min första upplevelse av att vara sjukskriven är frustration. Mentalt innebär sjukskrivning lika mycket ”semester” som att ta ut föräldradagar och vara hemma med barn. För mig har begränsningen inneburit att det har malt en massa i huvudet och jag har känt mig oförmögen. Då har jag bara opererat vänster hand och varit sjukskriven i 4 veckor. Tackålov behöver jag inte mer. 

Tiden som bara går är svårast. Att vara hemma och ta hand om barn tar tid i sig. Min grundregel för att kunna ta mig utanför dörrn är att jag själv är klar 1 timme innan vi måste gå. Den timmen behövs ofta pga blöja, gråt eller mat. Eller  till mamman. Nu när jag är hemma men inte har kunnat göra det vanliga pga hand så bara kryper det i mig. Jag är bra på att göra och fixa. Jag är dålig på att be nån annan göra och fixa för att själv bara stå och titta på. 

Men en bra – och stärkande – fördel med att vara sjukskriven och hemma samtidigt som en föräldraledig pappa är att jag fått sovmornar. E och H har i snitt gått upp vid 7, och jag har fått ligga kvar ett par timmar till. Jag älskar det. Och jag kommer att sakna det. 

Hänger på Onekligens februarigrej och postar ett foto om dan hela februari.

Februarifoton: 25. Kvar från igår


Denna bild får symbolisera gårdagens kostval, val som sitter kvar sen igår. 

Kvar är middagen. Vi bestämde oss för att vi skulle få äta köpemat, gick på känsla och handlade från Käk i Hornstull. Hambugare med fries. Doppa pompa i ketchup och majjo. Mums!

Sen började kroppens kamp mot maten. Det var inget fel på maten, men jag blev sjukligt mätt och mådde inte bra. Kroppenen fick chocken – takeout knockout. 

Efter att lagat det mesta i matväg hemma länge nu så är vanan borta. Tänker: mådde jag lite sämre när vi handlade hem mat oftare? Svårt att säga, inte helt otroligt, men gårdagens middag ger mig fortfarande hurven. 

Hänger på Onekligens februarigrej och postar ett foto om dan hela februari.