7 veckor: en sömn-berg-och dalbana

Jäklar vad det händer grejer nu! Så sjukt spännande, känns som att E ska bjuda på en ny utvecklingsöverraskning varje dag faktiskt. Och det märks att det påverkar de små att det är mycket som händer. Helt plötsligt måste vi hantera rädsla och stress, oavsett tid på dygnet. 

Vi är framme vid utvecklingssteg 2 som enligt appen Gravid och baby innebär:

  • Barnet får en förmåga att lära sig nya saker som varit omöjliga tidigare
  • Barnets huvud växer, hjärnans aktivitet förändras och sinnen utvecklas
  • Barnet lär sig känna igen enkla mönster
  • Barnet upptäcker sina händer och fötter, lär sig använda ansiktsmusklerna och rörelserna blir mer medvetna
  • Barnet kräver mer, skriker oftare och har ett stort behov av närhet
  • Barnet blir mer försiktigt med folk det inte träffar lika ofta
  • Barnets personlighet börjar utvecklas

Vidare står det att vi ska hjälpa E och uppmuntra honom till att lära sig nya saker. Vi läser, sjunger och leker med leksaker som skallror och gosedjur. Vi tränar också på att ligga på mage och hålla upp huvudet. Det är lite knepigt att ligga på mage ibland, bäst funkar det när E ligger på min mage när jag sittligger i soffan. Då lyfter han huvudet och försöker titta mig i ögonen.

Vi pratar mycket med varandra också. Om allt. Hela tiden. Ibland blir det absurt. Jag berättar och E svarar (nåja 😁). Vi snackar om folk, saker, filmer, mat, bajs, kläder, möbler, leksaker, vad som händer utanför fönstret. För att nämna några saker. 

Våra favoritsånger är den om trollmor som lagt sina 11 småtroll, elefanter som balanserar, prästens lilla kråka, en kulen natt-natt-natt. Bäst är när pappa beatboxar. När vi ska sova så är techno att föredra.

Hela familjen är och har varit förkylda i veckan. Förrförra veckan var vi på barnakuten 2 gånger, först med ett kladdigt öga och sen för att E var så trött. På 1177 säger det att man ska åka för allt när barnen är så små så det gjorde vi. Det gick bra och har fortsatt gått bra, och nu tar jag maniskt tempen på E flera gånger om dan helt livrädd för att termometern ska gå över 38. Slog mig idag att det kan bli svårt att sluta med det…

F.ö. det bästa med att ha en förkyld sambo hemma är att kunna gå på toa utan sällskap. Ja sen är det ju fint att prata med nån som pratar tillbaka med riktiga ord. 

Men det jag saknar mest nu är sömn. De senaste nätterna har varit rekordjobbiga. I förrgår/igår somnade E ca kl 05.30-6 på morgonen och därmed även jag. Kämpigt. Behöver lära mig lumpensova.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s